The old wizzard the whiz kid

Vår sköna klubb Nordic Walk börjar nästan kännas som en klassiker men har inte varit med speciellt länge ändå. Likt en kär gammal vän som inte är speciellt gammal. Och nu efter sju resor är det ett väloljat maskineri i ständig förändring, nästan samma men ändå inte. Det är nya band, nya människor, nya frågor och nya sättningar. Nya spelningar och nya datum. Nästan bara namnet som hänger kvar. Och så Råhuset då, det är ju en klassiker i ordets rätta bemärkelse.
Nu är jag på plats i Köpenhamn och känner mig uppspelt inför första kvällen 2011, och minst lika uppspelt inför den andra kvällen som tar plats på Sinnet imorgon kväll. Winding Stairs har jag nu lyssnat en del på och House of Trees känner jag ju väl sedan tidigare, känns som två akter väl värda debutresan för det nya året. Danskarnas svar verkar också helt ok, mest intresserad av Joe & Honey ska erkännas. Well well.

Sen måste jag kommentera min resa med kära SJ hit. Trodde inte det var möjligt men min platsbiljett visade sig vara en stol i baren/kiosken på tåget. Vilket såklart kändes magstarkt direkt, men som lyckades gå från illa till värre när det var med betoning på bar som ett härligt gäng 55+are i både slipsar och kjolar tog beställning efter beställning med allt skarpare tonläge som följd. Jo, det blev till att leta upp annan plats.

Nåväl, har suttit och kodat nya myspace-sidor också och är inte lika ovän med 2.0-systemet som tidigare. Kolla gärna Nordic Walk men också såklart KulturUngdom.